Leijonborg meddelar en nyhet i forskningspropositionen, enligt DN. De universitet som publicerar flest artiklar och nåt bäst forskningsresultat ska få mest pengar. Och, för att samhällsvetenskap och humaniora inte ska halka efter för där når man ju aldrig några nya och banbrytande resultat, så får de lite pengar ändå.
Hur tänker Leijonborg och vänner? För att komma med riktigt bra och kvalitativ forskning krävs det att man har ekonomi för att forska. Den riktigt bra forskningen kommer därför oftast från universitet med god ekonomi. Att då gynna dem ännu mer för att de lyckas, men ge de fattiga universiteten ännu mindre forskningsbidrag, kommer bara öka klyftan mellan vad som idag anses vara de bra universiteten och de dåliga. Vem vill läsa vidare på ett universitet som inte har råd med doktorander i sitt ämne för att de anses vara dåliga på just det området och därmed inte får några pengar? Detta kommer öka segregeringen mellan Sveriges universitet ännu mer. Ingen kommer vilja läsa på andra universitet än de med lång historia, t.ex. Lund, Uppsala och Karolinska Institutet.
De senaste 10 åren har universiteten i Sverige bara blivit fler. Är det inte dags att se till att alla dessa universitet får samma möjligheter till bra forskning och därmed högre kvalitet på utbildningen? Att endast gynna redan gynnade universitet kommer knappast öka kvalitén på utbildningen. Redan idag är andelen lärare med en doktorsexamen i ryggen alldeles för låg. Hur ska denna utveckling av utdelande av forskningsmedel gynna Sverige som en kunskaps stat? Vill vi verkligen ha det som i USA där den mesta av den viktiga forskning sker på några få elituniversitet? Tänk igen, Leijonborg, tänk igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar