Vill du engagera dig i studentfrågor på nationell nivå?

Dags att kandidera!

Vill du påverka studenters situation på nationell nivå? Tycker du om att
arbeta med ledarskap? Vill du bli ett nätverksproffs, en vassare skribent
och en bättre talare? Och, framförallt, vill du ha roligt?

I så fall ska du förstås kandidera till en förtroendepost i Saco Studentråd!

Har du, eller någon du känner, funderat på att kandidera?

På kongressen den 28-29 november ska nya talanger väljas för verksamhetsåret 2010. Därför söker valberedningen nu en ordförande, som kommer att arvoderas på heltid, en vice ordförande samt sju styrelseledamöter. Vidare söker vi också två verksamhetsrevisorer som är kongressens förlängda arm när det gäller att granska styrelsens arbete.

Mer information om de olika förtroendeposterna hittar du här.

Vi söker dig som vill företräda hela Saco Studentråd och som ställer sig bakom den första punkten i Saco Studentråds stadga: Saco Studentråd är ett partipolitiskt obundet rådgivande organ till Sacos styrelse och ett samverkansorgan för Saco-förbundens studentsektioner. Saco Studentråd driver frågor av betydelse för studentsektionerna i Saco-federationen baserat på högre utbildning, kunskap och kompetens. Saco Studentråd delar Sacos vision om ett kunskapssamhälle för alla, med hög kunskapsnivå, högt välstånd och stor individuell valfrihet under ansvar.

Enligt Saco Studentråds stadga är det förbunden som nominerar kandidater till förtroendeposter. Är du intresserad av att kandidera till ett förtroendeuppdrag inom Saco Studentråd ska du därför ta kontakt med din studerandesektion.

Har du frågor om de olika förtroendeposterna eller hur valberedningen går till? Kontakta Saco Studentråds valberednings sammankallande Eva
Westerberg på eva.westerberg@saco.se

Nomineringen ska vara valberedningen tillhanda senast 9 oktober.
Alla intervjuer görs under helgen den 17-18 oktober. Helst vill vi träffa
kandidaterna, men om det inte går kan vi förstås ordna telefonkonferens.

Mer information:
Eva Westerberg, Valberedningens sammankallande,
eva.westerberg@saco.se 0708-10 17 83

Stina Hamberg, Ordförande Saco Studentråd,
stina.hamberg@saco.se 070-557 19 84

Maria Noleryd, studenthandläggare Saco,
maria.noleryd@saco.se 08-613 48 00

Jusek studerandesektion har ny styrelse!

Den ser ut som följer:

Ordförande
Sophie Ohlsson

Ledamöter:
Jimmy Andersson
Liv Zettergren
Pernilla Jönsson
Katarina Starendal
Bita Behrad
Björn Pettersson

Stort grattis till er alla! Jag tackar för mig och två fantastiska år som förtroendevald i Jusek. Det kanske blir fler någon gång i framtiden!

Det var det där med LAS

SSR säger det jag menar.

HBT-sossen kommenterar också.

Edit 22 september:
Det här säger TCO och OECD om flexibilitet på svensk arbetsmarknad.

Varsågod DN, här är er debatt!

I förrgår efterlyste DNs ledarsida en debatt om avgifter för högre utbildning. Idag går de lite längre och föreslår avgifter för högre utbildning i Sverige för alla som en av Fem punkter för kunskap. Detta kontrat mot avgiftsfria museum. Då är ju frågan - vad ger Sverige mest kunskap, museum eller högre utbildning?

SFS presenterar här varför studieavgifter inte är lämpligt för högre utbildning i Sverige, sett ur perspektivet att det endast föreslås för utländska studenter, så kallade free-movers. Men många av de argumenten går att applicera i debatten kring avgifter generellt:

1. Samhällsnytta vs. individuell nytta
Jag anser att utbildning ska ske för att studenten vill tillägna sig ny kunskap, men att det hur ett samhällsperspektiv ska ses som samhällsnytta. Samhällsnytta gör sig bäst kostnadsfritt, då det kommer hela samhället till gagn i slutändan.

2. Ofyllda kurser
Än så länge baseras statsanslagen på hur många studenter som skrivs in på en viss utbildning. Högskolor förlorar alltså anslag på att inte fylla kurserna. Avgifter kommer att leda till färre studenter och således lägre anslag för högskolorna samtidigt som de inte får in beräknade studieavgifter.

3. Snedrekrytering
Vet man inte att utbildning lönar sig är det svårt att ta steget och låna dels till studieavgiften, dels till att överleva. Kommer man från en icke-akademisk bakgrund kan det vara svårt att se hur utbildning faktiskt kan löna sig.

4. Marknadsföring
Redan idag använder lärosätena mycket pengar på att marknadsföra sig själva och sina utbildningar. Blir utbildning en handelsvara kommer ännu mer pengar att behöva läggas på det. Vem får betala för det? Studenterna!

5. Stipendier
Ofta glöms det bort att universiteten i USA har mycket pengar, och de kommer inte från studieavgifterna. Därmed har de möjlighet att ge fattiga studenter stora stipendier för att kunna studera vidare. Svenska högskolor har inte mycket pengar som ligger och skvalpar, och jag tvivlar på att de kommer att få det även med studieavgifter. Den sociala snedrekryteringen kommer att öka.

Den svenska högskolan är underfinansierad, men det löses inte genom att göra studenter till konsumenter av högre utbildning. Regeringen måste våga satsa på högre utbildning, inte bara genom att låta studenter låna mer pengar till studiemedlet, utan framförallt i nuläget genom att höja anslaget per student avsevärt. Detta kommer att leda till en högkvalitativ högskola med studenter som ser sig som en del av de fantastiska utbildningar som svenska lärosäten har att erbjuda!

Ett lån ut ur fattigdomen

Nu har den äntligen kommit, höjningen av studiemedlet! Studenterna kommer från och med 1 januari få 350 kronor med i plånboken. Men (det är ju alltid ett men) det är en höjning som till stor del läggs på lånet. Studenterna ska alltså fortsätta att låna sig ur fattigdomen.

Vi har ett väldigt bra studiemedelssystem i Sverige. Alla får låna, det är inkomstprövat endast på andra inkomster under lånetiden och en del är ett bidrag. Studenter som tar examen idag har flera hundra tusen i lån, om de har läst en magister eller master. Är man inte jurist, civilingenjör eller läkare kan det vara svårt att betala tillbaka hela lånet innan man går bort. Det som då händer är att staten förlorar inkomster på hundratals miljoner. Om man istället höjer bidragsdelen kommer statens utgifter öka, men det är en ökning som är förutsebar och går att räkna på. Framtida obetalda lån är svåra att beräkna och skapar ett stort hål i statskassan.

En höjning av studiemedlet är mycket välkommet och kommer göra livet lite enklare för många studenter. Tyvärr tänker studenter väldigt sällan på det som kommer efter, återbetalningen. Uppenbarligen gör inte Tobias Krantz det heller.

Fler om det höjda studiemedlet:
Kristina Persdotter, Kåre Bremer, Saco Studentråd, Klas-Herman Lundgren

Sänkta anslag = kvalitativ utbildning?

I morse debatterade högskole- och forskningsminister Tobias Krantz studieavgifter mot Klas-Herman i TV4. Jag är emot avgifter, argument har lämnats av Klas-Herman och Stina tidigare.

Under debatten kom det fram att studieavgifter innebär sänkta statsanslag för utbildning. Detta eftersom studieavgifterna från studenter från tredje land ska vara fullkostnadstäckande. Vad jag inte förstår är den här ekvationen: sänkta statsanslag + studieavgifter från tredje land = höjd kvalitet. Jag får det inte att gå ihop. Alls.

Man kan vara ideologiskt för avgifter, men påstå inte att de kommer vara kvalitetshöjande. Den enda monetära satsning som ökar kvaliteten är ett höjt statsanslag per student.

Du och jag, 17 år

I fredags blev jag tonåring igen. Jag och Martin begav oss till Gröna Lund för att se Håkan Hellströms sista Stockholmsspelning på ett bra tag. Jag blev helt tagen. Jag hade glömt hur fantastisk Håkan är live och hur bra han är generellt. På något sätt gjorde även konserten att jag försonades med mina tonår.

Där, någonstans i ljuset, står Håkan. Bättre bilder än så här blir det inte kvällstid med en iPhone.

Ni hänger väl med?

Ja, alltså det här med att blogga. Det går inte riktigt alltid ihop sig med heltidsjobb, träning, vänner, pojkvän, engagemang och så vidare. Samtidigt händer det så mycket inom utbildningspolitiken att jag skulle kunna skriva fem inlägg om dagen. Istället gör jag det enda rätta och hänvisar till Hermans och Stinas bloggar, så ni kan hänga med lite grann.