torsdag 29 januari 2009

Fribeloppet, del 2

Jag åt lunch idag med utvecklingsavdelningen på Jusek och Saco-Stina och vi kom in på fribeloppet. Jusek-Johan (vad roligt det blev här då) visade en annan sida av fribeloppet - har man inte det kan man som heltidsarbetande som läser kurser ändå ta studiemedel, och framförallt få bidragsdelen. Jag har aldrig sett på det så tidigare, men då går det ju faktiskt ihop med fribelopp trots att studiemedlet inte är behovsprövat. I alla fall på bidragsdelen.

Men jag håller fortfarande fast vid min ståndpunkt att fribeloppet borde vara en icke-fråga. Under studietiden ska man kunna studera på heltid utan att behöva oroa sig för pengar. Oavsett vad man tycker om drivandet av arbetslinjen, så är det en linje som aldrig ska drivas gentemot studenter. Man ska klara sig på studiemedlet. Höj studiemedlet!

Finaste nyheten på länge!

De flesta nyheter i dagsläget verkar handla om ekonomiska kriser, dödade barn i Gaza och hjälp som inte når fram i Sri Lanka. För att kontra detta vill jag med stolthet meddela att jag har fått ett jobb!

Från och med måndag jobbar på Sveriges Förenade Studentkårer som vikarierande jurist. Mammas reaktion var att nästan börja gråta. Pappas var, efter att fått veta att det var min första intervju, att det inte var rättvist. Tydligen ska det vara vara svårt och besvärligt att få sitt första jobb. Och visst, det är säkert karaktärsstärkande, men det struntar jag i. Jag är bara glad över att jag är kompetent nog att få ett jobb och smart nog att söka ett jobb som passade mig.

Så det kan väl vara ett litet tips kanske, att inte bara söka jobb som man vill ha (vilket man såklart ska göra) men även de som man kan få. Jag tror att det är jättelätt att man hamnar i fällan att man endast söker jobb som ligger liiiite bortom det arbetsgivaren anser att man är kompetent för. Och som sagt, självklart ska man söka alla jobb man kan hitta som man tycker är intressanta och man har en profil som stämmer in på det de söker, men ibland måste man börja med att nå trätopparna innan man når stjärnorna. Jag sökte en hel del jobb som jag inte kom på intervju på innan SFS....

Jag är övertygad om att jag kommer att ha roliga arbetsuppgifter och lära mig MASSOR på SFS, vilket kan leda mig mot mina drömjobb (just nu) på fackförbund och departement. Sen kanske mina drömmar förändras. För bara ett år sedan ville jag helst jobba med mänskliga rättigheter i krigshärdar. Det finns så mycket roligt därute att jag inte vet hur jag ska hinna med allt under ett arbetsliv!

Ses på måndag, SFS!

måndag 26 januari 2009

Autonomiutredningen - bakslag för studentinflytandet? del 2

Har nu läst det viktigaste kapitlet i utredningen Självständiga lärosäten och jag är blandat imponerad.

Jag måste säga att jag tror att vi kommer få en mer spännande och dynamisk högskola där möjligheterna för specialisering kommer öka. Detta tror jag kommer gynna kvaliteten på utbildningen vilket är bra. Huruvida det fortfarande ska vara regeringen som beslutar om antalet studieplatser har jag inte kunnat läsa mig till, men risken finns att antalet studieplatser kommer minska alt. öka av fel anledningar om högskolorna själv får välja.

Bevarandet av studentinflytandet då? Ja, lagtekniskt så får studenterna fortsatt inflytande i högskolestyrelserna, kollegiala organen och beslutsorgan som rör utbildning och studenterna direkt. Dock blir, enligt utredningen, högskolorna juridiska personer vilket innebär att de får ingå avtal, bilda bolag. ta emot bidrag osv. utan hinder av regeringen. Det leder i sin tur till att en hel del styrelser och organ kan bildas dit studenterna enligt lag inte har tillträde. Alltså kan studenterna bli utestängda från inflytande på en stor del av sin "arbetsplats" (dvs. sin högskola). Vidare så berörde inte utredningen studiebevakningen, vilket iofs mer ligger under obligatorieutredningen, men kanske ändå bör beröras till någon del då detta är studenternas kontrollorgan gentemot högskolorna.

Det ska bli intressant att skriva remiss på utredningen. Nu ska jag gå hem.

torsdag 22 januari 2009

Stanna där du är!

Jag var idag på ett mycket intressant (om lite väl statistiskt) seminarium på Saco om det lönar sig att byta lärosäte i form av högre lön. Kortsiktigt - nej, det gör det inte.

Med tanke på att Eva Westerberg har skrivit en mycket utförlig sammanfattning så tycker jag att ni kan läsa hennes blogg, så rapporterar jag mer när rapporten kommer.

måndag 19 januari 2009

Microbloggandet

Jag är en liten communitynörd som gillar nya, enkla sidor där man kan framhäva sig själv. Inte konstigt att jag har svalt microbloggandet med hull och hår. Ni hittar mig på Twitter och Bloggy. Mina Twitter-updates hittar ni även längre ner på bloggen och på mina statusuppdateringar på Facebook.

lördag 17 januari 2009

Så det är moderat jag är? Eller skriver som iaf...

Jag är lite chockerad, enligt Bloggparti är mitt skrivsätt när jag bloggar mest likt det från en moderat. Jag gissar på att det är för att jag använt ord som alliansen och fribelopp i min blogg, samt att jag allt mer skriver som en jurist och det är ett ganska gammalmodigt språk. Räddningen är att de tre nästföljande är s, vp och m. Men det är ju inte första gången jag blivit anklagad för att vara moderat. Dock aldrig när folk faktiskt har lyssnat på mina åsikter. Men lite roligt är det =)

fredag 16 januari 2009

Studiemedlet behöver höjas!

Vi som pluggar vet att det är svårt att leva på studiemedlet. Det här är vad en undersökning gjord av SFS, TCO och Tria visar, 9 av 10 studenter anser att en höjning av studiemedlet med 900 kr skulle hjälpa mycket.

Sen har jag funderat en del på fribeloppet och dess avskaffande. Saco Studentråd är för ett avskaffande av fribeloppet. Rent åsiktsmässigt utifrån ideologi och liknande, är fribeloppet inget jag har funderat speciellt mycket över eftersom det inte har berört mig. Men ur ett rent juridiskt perspektiv är det märkligt att att bidrag som inte är behovsprövat blir drabbat av att man arbetar. Det är som att ge barnbidrag till alla och sen begära tillbaka det när det visar sig att föräldrarna tjänar för mycket. Man får ta och bestämma sig - antingen blir även studiemedlet behovsanpassat liksom bostadsbidraget eller så blir alla berättigade till det oavsett inkomst i enlighet med barnbidraget.

Men egentligen borde fribeloppets vara eller icke vara vara en icke-fråga. Man ska kunna inte bara överleva, men även leva ett hyfsat drägligt liv under sin studietid och slippa ha ångest för att man inte har nog med pengar. En student har nog att tänka på som det är. Ett CSN som är i lite över eller i linje med rådande fattigdomsgräns borde inte vara märkligt. Det borde snarare vara självklart. Studier är ett heltidsjobb.

Var är alla genusvetare?

Det är viktigt med jämställdhet. I Sverige är vi duktiga på det och diskussionerna rör nu oftast (i alla fall bland medelklassen och akademikerna) kvotering och den där procenten i löneskillnad som inte går att förklara. Det är snack om livspussel och egentid för mammor osv. Jag tycker att det är viktigt att alla individer får samma chans, detta oavsett kön, etniskt ursprung, handikapp m.m. Men jag tycker det är dags att sluta gnälla och blicka utåt ibland.

I en artikel i DN idag presenterar de siffror på att i Asien och Afrika är det farligaste medicinska tillståndet för en kvinna att vara gravid. I Afrika dör fler kvinnor av graviditetsrelaterade problem än vad det gjorde 1990. På 19 år har mödravården alltså inte gått framåt, utan bakåt. Det här är i allra högsta grad bevis på att jämställdheten i utvecklingsländer i princip är obefintlig.

Det gör mig ledsen att höra genusvetare och liknande stå och prata om maktstrukturer som stänger ute kvinnor från toppjobben, när kvinnor i u-länderna fortfarande inte har tillgång till grundläggande mödravård eller utbildning. Jag säger inte att man ska ge upp jämställdhetsarbetet i Sverige. Det är viktigt, om inte annat kan man hoppas på Spillover-effekter till andra länder, men lite då och då tycker jag att vi ska se bortom strukturerna, blicka ut i världen, inse att vi har det väldigt bra och istället försöka ge alla kvinnor grundläggande mödravård.

torsdag 15 januari 2009

Verksamhetsplan, utredningar och vuxenhet

Nu är den äntligen fastslagen och klar, JSS styrelses verksamhetsplan. Resten av året ska vi bl.a. ägna oss åt att definiera samhällsvetaren, ha en åsikt om affärsjuristernas eventuella inträde i advokatsamfundet samt försöka förbättra informationen inom JSS och kanske till och med inom hela Jusek.

Annars är det mycket som händer inom utbildningspolitiken. Förra året kom en utredning om ett nytt resurstilldelningsstystem till högskolorna, där en viss del av pengarna ska ges ut efter kvaliteten på högskolornas utbildningar och forskning. Precis innan jul kom autonomiutredningen om högskolornas självständighet från staten och nu ryktas det om att den där propositionen om kårobligatoriets avskaffande är på väg.

Angående kårobligatoriet tycker jag det är lite tråkigt, ur ett personligt perspektiv, om det kommer avskaffas. Jag tror nämligen att Stockholms faktiskt befintliga och levande studentliv sakta men säkert kommer att dö ut om det inte finns ett obligatorium som finansierar det. Det största problemet som kan komma från ett avskaffande är att studentinflytandet försvinner på högskolorna. SFS har startat en kampanj för fortsatt studentinflytande som de kallar studentens lyckliga dagar.

Att Alliansen ser studentinflytandet som så pass viktigt att man vill ta pengar ifrån stadskassan för att bevara det, ser inte jag som jättretroligt, speciellt inte under rådande lågkonjuktur. Då är det bara till att hålla tummarna för att det finns eldsjälar i högskoleledningarna och bland studenterna som arbetar lokalt för ett ökat studentinflytande.

Det många verkar glömma är att högskolan är studentens arbetsplats. Bra arbetsmiljö och inflytande är minst lika viktigt för studenten som arbetstagaren. Nu inkluderar diskrimineringslagen studenter, jag hoppas att man fortsätter i den riktningen.

I mitt liv annars händer en hel del. Jag skrev min allra sista tenta någonsin igår (om jag nu får jobb inom en snar framtid), och ska ägna resten av januari åt att slutföra min uppsats. Jag ska även ta mig igenom autonomiutredningen och skriva ett utkast till remiss till JSS. Nästa vecka ska jag på min första anställningsintervju. Läskigt spännande. Lisa håller på att bli stor.

Verkligen lämpligt?

Bryter min lilla bloggdvala med att förundras över TT:s senaste idé om att alla partinamn och förkortningar ska skrivas med stor bokstav, allt enligt dessa regler:

"TT skriver namn på alla politiska partier med versal begynnelsebokstav. Det gäller både partiernas fullständiga namn och deras kortformer.
Exempel: Socialdemokratiska arbetarepartiet och Socialdemokraterna, Centerpartiet och Centern.
Även för partibeteckningar används versaler: (S), (MP), (M) och så vidare. Likaså för sammansatta ord där förledet är direkt kopplat till partiet: Folkpartiledare, Centerförslag, Vänsterinitiativ.
Grundregeln är att använda versaler när partiet avses men gemener när det är en allmän beskrivning av personer med viss ideologi.
Adjektiv skrivs förstås med gemener, likaså avledningar av partinamnet, till exempel socialdemokratisk och socialdemokrat."

Såhär tokigt kan det bli!

Finns även en Facebookgrupp (såklart)

söndag 4 januari 2009

De ljuva tonåren

Jag importerar min julklapp, Kent - Box: 1991-2008, till min dator och iPod. Det är som att vara tonåring igen. Snart börjar jag väl skriva dåliga "svåra" dikter igen och börjar återanvända fjällräven ryggsäcken. Nej, vissa år vill man inte tillbaka till. Men ibland är det skönt att fly tillbaka till den tiden och inse hur bra man har det nu när man slipper kärleken på avstånd (alltså olycklig kärlek) och svårigheterna med att fundera ut vem man är. Man glömmer lätt hur jobbigt det faktiskt är att vara tonåring. I alla fall för mig.

Trots allt är tidiga Kent fortfarande briljanta. Kanske mest beroende på nostalgin.