torsdag 18 februari 2010

Ungdomar och arbetslösheten och fribeloppet

Igår var jag paneldeltagare i en debatt om Ungdomar och arbetslösheten som Svenskt näringsliv anordnade. Maria Noleryd har skrivit om det i Sacobloggen. Hon sammanfattar det så bra, så jag tänker inte upprepa det hela. Jag måste däremot tillägga lite om fribeloppet eftersom jag och Maria inte har helt lika åsikter i det fallet.

Fribeloppet är ett gissel för vissa när de arbetar extra vid sidan om studier. Och jag håller med om att det svenska systemet är trubbigt och slår onödigt hårt eftersom det ibland är omöjligt att veta hur mycket tid som kan läggas på arbete vid sidan om studierna. Dessutom är det helt orimligt att studenter inte själva får välja hur mycket de vill arbeta i förhållande till de lån som de tar, som de sedan ska betala tillbaka. Däremot anser jag inte att bidrag ska ges helt villkorslöst. Väldigt få bidrag (tror endast att det är barnbidraget) ges utan behovsprövning i Sverige. Varför ska det vara annorlunda för studiebidraget på högskolan?

Jag finner det intressant att de som skriker högst om avskaffandet av fribeloppet är samma partier som vill minska bidragstagandet i Sverige. Dubbla signaler?

2 kommentarer:

Eva Westerberg sa...

Jag håller helt och hållet med dig, och många med dig. Annie Johansson (C) brukar exemplifiera med sig själv och peka på att även om hon nu pluggar in sin juristexamen så ska hon ju inte kunna få bidrag för det samtidigt som hon har sin riksdagslön. Det känns självklart.

Lisa sa...

Skönt att höra =)