Idag hoppade jag av buss 3 på Mälartorget istället för Tegelbacken. Jag har börjat mitt nya uppdrag som ordförande för Saco Studentråd. Jag har valt precis rätt år att vara ordförande för Sveriges största fackliga studentorganisation. Under 2010 händer det otroligt mycket.
Jag hoppas att ingen har missat att det är valår. Den 19 september är det upp till bevis för Alliansen. Har de styrt Sverige så som svenskarna vill, eller är det dags för (ännu ett) regimskifte? Vad gäller utbildningspolitiken finns det mycket kvar att önska. Resurserna till grundutbildningen är fortfarande låga med stora, ibland oförklarliga, skillnader mellan samhällsvetenskap/humaniora och naturvetenskap/medicin. Med utökningen av utbildningen inför höstens antagning ökar mina farhågor kring utbildningens kvalitet. Själv hoppas jag på att utbildningspolitiken blir central i årets valrörelse. Sverige går allt mer mot en samhällsekonomi som baseras på tjänstemän snarare än arbetare. Detta innebär att allt fler på arbetsmarkanden har en akademisk bakgrund. För att vi ska få den bästa arbetskraften krävs den bästa utbildningen. Dit har vi ännu en bit kvar att vandra.
1 juli 2010 kommer det inte längre att finnas ett kårobligatorium i Sverige. Detta innebär en stor omställning för Sveriges studentrörelser. Inte bara de före detta obligatoriska studentsammanslutningarna kommer att beröras av avskaffandet, utan även organisationer som Saco Studentråd måste hitta ett förhållningssätt till de nya förutsättningarna. För min del tror jag att studentkårerna och studentrörelsen kring kårerna har en hård tid framför sig, men att de kommer hitta nya former för sitt arbete och göra ett minst lika bra jobb som tidigare.
Snart (slutet av januari är det sagt) läggs propositonen om avgifter för utländska studenter. Enligt ryktena ska utbildning avgiftbeläggas för studenter utanflör EU/EES från och med 2011. Det är snart. Jag, såväl som Saco Studentråd, är emot avgifter. Det finns många anledningar till varför studieavgifter ska införas, bland annat farhågor kring rekrytering. Men en av de största anledningarna är risken för spillover-effekter, dvs. risken att även de som bor i Sverige ska betala för utbildning. Det pratas mycket om att det ska lagstiftas om att EU/EES-medborgare, och svenska medborgare såklart, inte ska betala för att studera. Det är en fin tanke, men det verkar som om poltikerna glömmer att de lagar de stiftar kan de lika snabbt riva upp igen. Lagstiftning betyder alltså inte mycket i form av säkerhet mot studieavgifter, så länge bestämmelsen inte förs in i regeringsformen. Men den sannolikheten är inte så stor.
Det finns alltså all anledning att hålla lite koll på utbildningspolitiken under året!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar