Oförmedlad forskning är värdelös

Ledare i Arbetarbladet den 5 mars 2014.

I skoldebatten pratas det ofta om lärarens viktiga roll för elevernas kunskapsinhämtning. Att inte samma krav på pedagogisk kompetens och en vilja att förmedla kunskap ställs på lärare inom högre utbildning är märkligt.

Stiftelsen Näringsliv och Samhälle (SNS) släppte på onsdagen rapporten "Utbildning, forskning, samverkan. Vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley?". I en jämförelse med de två amerikanska universiteten försöker forskarna hitta var svenska lärosäten har sina största brister. Forskarna lyfter, bland annat, att det som gör Stanford och Berkeley till så framgångsrika universitet är samspelet mellan utbildning och forskning. I centrum för detta står forskaren.

I rapporten får vi veta att svenska lärosäten fokuserar allt mer på forskning, på bekostnad av undervisning. Dessutom ges en bild av att "undervisning vid svenska universitet och högskolor är underbetald, underskattad och allmänt understimulerad", för att inte prata om underfinansierad från statens sida.

Både TCO och fackförbundet Jusek har gjort undersökningar som visar på att svenska studenter kan ha så lite som 10 lärarledda timmar i veckan. Det är alarmerande siffror i sig. Om studenten på dessa timmar dessutom möts av lärare som antingen inte har insyn i den senaste forskningen eller inte har pedagogisk kompetens, är frågan om vi över huvud taget kan prata om kvalitativa utbildningar.

Som lösning på problemet vill rapportförfattarna bland annat se att det den som anställs som forskare i Sverige ska uppvisa jämna prestationer inom forskning och undervisning. Samtidigt måste forskning i högre grad nå studenterna på alla nivåer, både genom undervisning och eget deltagande. För detta krävs ökade medel för undervisning.

Det är i samspelet mellan forskning, forskare och student som kunskap bäst förmedlas. Precis som i skolan, är läraren även inom högre utbildning nyckeln.

Kulturen kring undervisning på svenska lärosäten måste ändras. Forskning som inte förmedlas saknar värde.

Studera nu!

Att studera på högskolan kan kännas skrämmande och främmande. Det är för många en okänd värld och steget kan kännas långt från gymnasiets trygga värld. Men då tänker jag propagera lite för högre studier!

Högskolestudier ger dig först och främst en utbildning. En utbildning som i framtiden kan ge dig ditt drömjobb. Och det är inte så farligt att välja fel, man kan och får och hinner ändra sig. En utbildning ger dig även en utökad allmänbildning, vilket aldrig är fel. Men studier ger så mycket mer. För mig har det inneburit massor med nya vänner, personlig utveckling, studentliv, engagemang och mycket mer. Helt enkelt det bästa jag gjort i hela mitt (förvisso ganska korta) liv.

Ta chansen och sök till en kurs eller en utbildning! Sista ansökningsdag är den 15 april och allt görs elektroniskt på www.studera.nu. Lycka till!

Var man bor bestämmer om du läser vidare på högskolan

Idag släppte Högskoleverket en rapport om hur stor procent av de som är födda 1986 (min brors årskull) och de som är födda 1983 (min årskull) som gått vidare till högre studier.

Jag är positivt överraskad gällande kommunen jag växte upp i, Burlövs kommun, där nästan hälften (48,2 %) gått vidare till högre studier vid 24 års ålder. Nu ligger Burlöv mellan Lund och Malmö och många väljer att gå på gymnasiet i Lund, vilket nog spelar en väldigt stor roll i valet att läsa vidare. I min lillebrors årskull har nästan 30 % (29,4 %) gått vidare vid 21 års ålder. Inte helt illa det heller för en utpräglad arbetarkommun. Men som sagt, jag tror läget spelar väldigt stor roll. Jämför man med den sämsta kommunen i Skåne, Bjuv (20 % födda 86, 25 % födda 83) så har man inte samma naturliga koppling till städer med högskola och universitet.