Miljöpartiet är på krigsstigen. Det är uppenbart att de strävar mot att bli ett parti för akademiker. Ett parti för de som vill ha en kunskapsbaserad politik med starkt fokus på högre utbildning. De har valt en doktorand och en folkhögskolelärare till språkrör och senast idag ägnade Åsa Romson en hel debattartikel åt hämningslöst flörtande med studentorgansiationer. Utan att på något sätt vara partipolitiskt bunden hade jag kunnat skriva nästan exakt den artikeln utifrån Saco Studentråds visionsprogram.
Efter mandatperiodens förändringsiver inom utbildningssystemet har det varit tyst på utbildningsfronten. Idag tillsattes en ny forskningsberedning där utbildningsdepartementet inte visar att de inte direkt brinner av förändringsiver. Det finns inte en enda representant för det unga forskarkollektivet.
Vi har tappat visionerna för den svenska utbildningen och bildningen. Var är diskussionerna kring varför barn och unga behöver en kvalitativ skolgång? Varför reagerar vi inte mer när allt fler studenter utan problem klarar av att arbeta minst halvtid vid sidan om sina studier? Var är satsningarna på den samhällsvetenskapliga forskningen och den sociala ingenjörskonsten?
Jag vill gärna prata om en forskningsförberedande förskola. Inte med syftet att alla ska läsa på högskolan, utan med ambitionen att alla barn ska få en likvärdig skolgång som uppmuntrar till nyfikenhet och lust att lära. Det ska också finnas en ambition att alla ska lämna skolan med kunskaper för att kunna klara sig i samhället. Det här är diskussioner som är mer relevanta än huruvida betyg ska ges från årskurs sex eller åtta.
Inom högskolan rör sig rättmätigt mycket av diskussionerna kring kvalitet och lärarledd tid. Historierna jag hör från vissa studenter på framför allt samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningar är skrämmande - två timmars undervisning i veckan, Historien om IKEA som enda kurslitteratur på en 7,5 hp-kurs osv. Det är inte värdigt ett land som framhäver sig självt som en kunskapsnation. Vad vill vi med den högre utbildningen? Är den endast till för att ge jobb, eller har vi ambitioner om en välutbildad och bildad befolkning? Den högre utbildningen är nyckeln till de innovationer och forskningsresultat regeringen är ute efter - utan bra grundutbildning ingen bra forskning, och utan bra forskning ingen bra grundutbildning.
Bra utbildning, på alla nivåer, är nyckeln till utveckling och ett demokratiskt samhälle. Jag välkomnar därför Miljöpartiets fokus på utbildningsfrågor, och hoppas att fler partier följer efter. Det behövs högre ambitioner för utbildningen i Sverige. Det är dags att börja prata om visioner, annars kommer vi halka efter. Och vid visioner är inte ens Miljöpartiet än.
Efter mandatperiodens förändringsiver inom utbildningssystemet har det varit tyst på utbildningsfronten. Idag tillsattes en ny forskningsberedning där utbildningsdepartementet inte visar att de inte direkt brinner av förändringsiver. Det finns inte en enda representant för det unga forskarkollektivet.
Vi har tappat visionerna för den svenska utbildningen och bildningen. Var är diskussionerna kring varför barn och unga behöver en kvalitativ skolgång? Varför reagerar vi inte mer när allt fler studenter utan problem klarar av att arbeta minst halvtid vid sidan om sina studier? Var är satsningarna på den samhällsvetenskapliga forskningen och den sociala ingenjörskonsten?
Jag vill gärna prata om en forskningsförberedande förskola. Inte med syftet att alla ska läsa på högskolan, utan med ambitionen att alla barn ska få en likvärdig skolgång som uppmuntrar till nyfikenhet och lust att lära. Det ska också finnas en ambition att alla ska lämna skolan med kunskaper för att kunna klara sig i samhället. Det här är diskussioner som är mer relevanta än huruvida betyg ska ges från årskurs sex eller åtta.
Inom högskolan rör sig rättmätigt mycket av diskussionerna kring kvalitet och lärarledd tid. Historierna jag hör från vissa studenter på framför allt samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningar är skrämmande - två timmars undervisning i veckan, Historien om IKEA som enda kurslitteratur på en 7,5 hp-kurs osv. Det är inte värdigt ett land som framhäver sig självt som en kunskapsnation. Vad vill vi med den högre utbildningen? Är den endast till för att ge jobb, eller har vi ambitioner om en välutbildad och bildad befolkning? Den högre utbildningen är nyckeln till de innovationer och forskningsresultat regeringen är ute efter - utan bra grundutbildning ingen bra forskning, och utan bra forskning ingen bra grundutbildning.
Bra utbildning, på alla nivåer, är nyckeln till utveckling och ett demokratiskt samhälle. Jag välkomnar därför Miljöpartiets fokus på utbildningsfrågor, och hoppas att fler partier följer efter. Det behövs högre ambitioner för utbildningen i Sverige. Det är dags att börja prata om visioner, annars kommer vi halka efter. Och vid visioner är inte ens Miljöpartiet än.
