Björklund skadlig för utbildningsväsendet

Ledare i Arbetarbladet den 27 februari.

Sveriges universitet och högskolor kostar skattebetalarna runt 40 miljarder per år, fördelat på 50 lärosäten. Det är välinvesterade pengar i landets utveckling och individers möjligheter till att forma sina egna liv. För de pengarna förväntas det att lärosätena bedriver en relevant och högkvalitativ utbildning. Och just kvaliteten, eller snarare kvalitetsutvärderingssystemet, för högre utbildning är återigen på tapeten.

För fyra år sedan ledde införandet av ett nytt kvalitetsutvärderingssystem till att dåvarande myndighetschefen Anders Flodström omedelbart lämnade det som då hette Högskoleverket, nu Universitetskanslersämbetet. Konflikten med utbildningsdepartementet rörde kortfattat om systemet skulle utvärdera processen eller resultatet av högre utbildning. Departementet vann. En ny universitetskansler, Lars Haikola, tillsattes för att införa det resultatbaserade systemet.

Nu orsakar samma kvalitetsutvärderingssystem åter trubbel för regeringen. Den här gången på internationell nivå. Universitetskanslersämbetet har nämligen blivit uteslutet hur det europeiska nätverket för kvalitetsgranskning, ENQA. Kritiken rör bland annat ministerstyre. Regeringen kunde helt enkelt inte hålla sig borta från att detaljstyra det nya kvalitetutvärderingsssystemet.

Studentorganisationer, fackförbund, högskolerektorer och myndighetens egen chef påpekade redan vid införandet 2010 att systemet inte höll måttet. Utbildningsminister Jan Björklund hävdade dock så sent som för ett år sedan i en riksdagsdebatt att "det svenska systemet kommer att bli godkänt. Det är jag helt övertygad om."

Vad uteslutningen ur ENQA kommer att få för konsekvenser för Sveriges lärosäten är svårt att säga. Klart är i alla fall att anseendet för svensk högre utbildning kommer att sjunka internationellt.

Med uteslutningen ur ENQA och de senaste PISA-resultaten är det uppenbart att snart åtta år med Björklund på utbildningsdepartementet har varit direkt skadligt för svenskt utbildningsväsende. Det är inte bara kvalitetsutvärderingssystemet som får underkänt. Det får även Björklund.

Flodströms avgång får inte leda till mindre debatt

Universitetskanlser Anders Flodström meddelade idag att han avgår från sin tjänst den 1 juli. Ett väntat, men ändå inte önskvärt, besked. Flodströms anledning att avgå är den djupa klyfta som uppstått mellan honom och departementet i diskussionerna kring det nya kvalitetsutvärderingssystemet. Under eftermiddagen har det även dykt upp kritik kring Flodströms ledning av verket, men om det är något som vägts in i avgångsbeslutet lämnar jag osagt.

I Saco Studentråds pressmeddelande sa jag följande:

- Saco Studentråd beklagar Anders Flodströms avgång, och vill framhålla att den inte får leda till mindre debatt inom utbildningssektorn. Att utbildningsdepartementet och Högskoleverket framfört olika åsikter kring kvalitetsutvärderingssystemet har varit en styrka för vårt demokratiska system. Kvalitetsutvärdering av den högre utbildningen är en fråga som förtjänar att debatteras och debatteras igen. Jag hoppas att Anders Flodströms efterträdare också kommer ta sig mandatet att föra en viktig debatt, säger Lisa Gemmel, Saco Studentråds ordförande.

Vi behöver en fortsatt aktiv debatt kring vår högskolas kvalitet och framtid. Det är viktigt med myndighetschefer som står upp för sin åsikt och skapar ett gott diskussionsklimat, även om det självklart finns en tid och en plats för allt, de statliga myndigheterna styrs trots allt genom regeringens regleringsbrev.

Sveriges högskolor behöver en bättre kvalitet och mer resurser. Det är fakta som vi inte kan backa ifrån. Flodströms avgång får inte leda till att diskussionen kring kvalitetsutvärderingssystemet dör.

Fler om avgången: Akademisk frihet, Kåre Bremer, Nicke Grundberg, Per Henriksson på Jusek, German Bender på TCO, Klas-Herman Lundgren